Äh,varför skall det alltid bli så att jag i förväg bestämmer mig för att vara bestämd och bitchig i telefon men så slutar det ändå med att jag är hur trevlig som helst? Mesigt mesigt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
ir a principal |
Ir a lateral
En cyniker öppnar sig.
Om skribenten
Hej! Chattis heter jag, en småstadsbrud i sina bästa år. Jag tycker om böcker, sci-fi, resor och kalorier samt att skrapa mina katter (a.k.a. team SS). Jag tycker inte om majs. Och en massa andra saker.
arkiv
-
▼
2010
(698)
-
▼
november
(61)
- Kvällsoutfit
- Karnivoren
- Sista
- Nästsista
- Projekt
- Pippi på plåtburkar
- 8
- God jul, köket!
- Ögonblick
- 14
- Sjätte dagen
- HAHA!
- Skylten
- Födis, jeeee
- Närstudier
- Tolkningsfråga
- Krull
- Måndagkväll
- Jag vet att ni kan
- Ålderskris
- Handväskan
- Den där listan fortsätter
- Juni 2011
- Den där listan
- Äh, va fan
- Barnprogram forts....
- Barnprogram
- Vad kom först, hönan eller ägget.
- Hehe
- Årskurs 3
- Kvinna söker...
- Värdefull disk
- Premiär
- HIMYM
- Fyrkantigt
- Och så vidare bortåt
- Resekumpan?
- Varning varning
- Patriotismen
- En favorit i repris
- Vitutuksen multihuipennus
- Viktigt
- Hej och hejdå.
- Soffpotatisen
- Fegis!
- Omställningen
- Fult spel på Times Square
- Söndag
- Är det pinsamt att blogga?
- Nya grejsimojs på väggen
- I wont kneel
- Jetlag, ohoy!
- Vad har jag sett idag då?
- Godmorgon!
- Tisdag i NYC
- Muffinsorgier
- Reklam
- Ingen bibel på rummet.
- Klockan är sju
- New York
- AY5
-
▼
november
(61)
länkar
Diseño por FCT | A Blogger por Blog and Web
1 kommentarer:
I know the feeling. Varför ska det va så svårt egentligen? Hatar det.
Skicka en kommentar