Ibland blir jag nojig över att jag pratar för mycket om mig själv. Ni vet, man skall berätta om sin jobbsituation och annat som hör livet till och så blir man och fundera om man kanske sagt det här redan? Till den här personen? Eller så var det åt någon annan? Plus att det känns onödigt att berätta roliga små anekdoter åt folk som man ändå skrivit i bloggen, kanske dom läste dom där redan?
Äh. Jag är en över-analyserare.
Äh. Jag är en över-analyserare.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar